måndag 31 oktober 2011

Till en hematolog...

Det var en vanlig dag i kapillären. De röda blodkropparna strosade fridfullt fram. En och annan vit blodkropp var också i farten. Blodplättarna gjorde ingen större nytta denna dag, men antikropparna snurrade runt som vanligt, alltid på jakt. 
Plötsligt ar det något som hände. En stor spricka hade uppstått i kärlväggen. Den första röda blodkroppen hade ingen chans, utan sögs ut ur blodbanan och försvann. De övriga blodkropparna såg sig förtvivlat omkring. Någon måste göra något!

Blodplättarna reagerade omedelbart. De slet tag i varandra och tryckte sig mot sprickan. Inom kort hade de bildat en plugg som täckte över defekten i kärlväggen. Men hur länge skulle den hålla? Nu var goda råd dyra. 

Men blodplättarna hade ännu ett ess i rockärmen. Snabbt som ögat vävde de ett nät av fibrin över och runt sig. Nätet var starkt och fint och äntligen kunde blodkropparna känna sig trygga igen. 

Tack, blodplättarna, för ett väl utfört uppdrag!


Figurerna ovan (och några till) var en present till en hematolog som fyllt jämnt. Jag hade hjärtligt roligt när de syddes och det var svårt att behärska och begränsa mig. De röda blodkropparna är av velour, med lite plattvadd inuti. Blodplättarna är även de av velour, men har magneter i sig så att de faktiskt kan agglutinera på riktigt.

Vita blodkroppar av vit interlock med kärna av plattvadd. Cellkärnor av rosa velour. Antikropparna av piprensare.

Nätet virkades av vitt bomullsgarn och hade nog kunnat vara lite glesare. 

Kul hade jag i alla fall. Och vem vet, kanske dyker det upp någon ny historia med samma hvudpersoner på en blogg nära dig :)

söndag 30 oktober 2011

Vad har egentligen en vampyr på sig?

Just det var frågan när sonen var bjuden på Halloweenkalas. För att vara vampyr var av någon orsak givet. 

Egentligen är jag mer förtjust i den amerikanska versionen av Halloween, dvs alla klär ut sig, men det måste inte vara skräcktema. Men nu var det då vampyr sonen ville vara. 

Min bild av en vampyrskjorta var en med krås. Lite inspiration också från pirattrenden, medges. 

Skjortan skapades lite i taget. Inget mönster, inte ens ett hemgjort, utan alla mått direkt från sonen till tyget. Krås och snörning fram och pösiga ärmar med fluff. Ok som syddes à la trossömnad så att alla sömmar doldes. 

Vad gick fel då? Jo, den skulle mycket väl kunnat vara fem centimeter längre, men det som irriterar mig mest är att jag inte kortade av framstyckena och förlängde oket så att det syns på framsidan. 

Annars är det så mycket fusk som det bara går. Inget är fållat, allt är bara overlockat. Men bättre än leksaksaffärernas utbud iaf. 

Och tyget? Lakansväv från loppis, 30kr för tre meter. 

fredag 21 oktober 2011

Kanske en grodhink?

Grodan var rätt nöjd med tvålarna häromsistens. Fast inte riktigt med påsen till. En större skulle det vara. En som man kunde lägga garnnystan i.

Eftersom jag sydde några bagsketar för några år sedan förstod jag meddetsamma vad Grodan ville ha. Även om inte hon gjorde det :)

Med hjälp av en pastatallrik och basala matematikkunskaper (det där med pi, ni vet) skapades mönstret till denna grodhink. Och just det, det bästa av allt var det apdyra mellanlägget från Stoffåstil som gjorde att hinken håller formen.

Man kan dra igen toppen för att undvika att damm och annat yr in. Eller vika upp den om nystanen förökar sig i hinken.


Tyg: Ohlssons tyger
Mönster: Eget

torsdag 20 oktober 2011

Trollat med knäna...

En arbetskamrat fick syn på ett bebiskit jag sytt och ville absolut ha ett precis likadant. Det visade sig inte vara så lätt. 
Den lilla lilla snutten skogstyg som fanns kvar räckte precis INTE till en bodyfram- och bakdel. Och ärmarna hade inte en sportslig. 
Nu har jag ju sett en del som skär en mycket kort framdel till bodyn och kompenserar med en jättelång bakdel, så jag spontanfixade en sådan modell. Och så ärmar i grönt. 

Det blåa molntyget har jag dock en hel del av, så där behövdes inga speciallösningar. Det är alltså det himmelsblå tyget jag sytt av och inte det turkosa. Blev något knas på färgerna på bilden. 

Min älskade jny-interlock som jag bandkantar högt och lågt med har dessvärre tagit slut, så det fick bandkantas med muddväv ist. Fungerar också förstås, men just i kanter som inte behöver stretcha så mycket föredrar jag interlocken. 

Ärmarna på mitt bodymönster storlek 62 känns lite i trängsta laget, ska ändra på det till nästa gång. 

Tyg: Skogstyg och molntyg jny design
Mänster: Eget fritt från Ottobre

onsdag 19 oktober 2011

Mössdax!

I motsats till andra sybloggare har jag inte sytt så många mössor i mina dar. Men onekligen är mössäsongen inne och mössor behövs på små barnahuvuden. 

Mössorna ovan är till ett syskonpar, ett resp fem år gamla. De är fodrade med fleece då molntyget i jersey/lycra är något tunnt till novembermössor. 

Något testat mössmönster i olika storlekar hade jag inte, men nu har jag iallafall ett i storlek 48 och ett i storlek 53. Den större mössan ser lite kantig ut på bilden, men ser bra ut när den sitter på. 

Nu hoppas jag bara att de passar. 

Tyg: Molntyg JnY design. Fleece Stoffåstil (?)
Mönster: eget

tisdag 18 oktober 2011

Till en norsk gutt och en stockholmsböna...

För första gången ska ynglas kläder skickas internationellt. Inte så långt dock, utan till vårt grannland i väster. 

Mamman, som yngla inte träffat på ett decennium, är tydligen förtjust i eleganta barnkläder, enligt gemensam vän. Jag vet inte hur elegant det är med kanintryck, men efter en snabb blick in i tyghyllan var det det tyget jag fastnade för. 

Elefantbodyn ska dock stanna inom Sveriges gränser. Den ska till en liten stockholmstjej som såg dagens ljus första gången i somras. Där uttrycktes att mamman verkligen gillar retrotyger och Johanna Ahlards tyg från Strömmingdesign är ju mer retro än det mesta. 

Velourbyxor ska det bli till båda. Ska bara trä om symaskinen först (vilket ofattbart nog ibland kan ta en vecka)...

Tyg: Båda mönstrade från Strömming, kantat med jny-interlock
Mönster: Vidareutvecklat från Ottobre

måndag 17 oktober 2011

lördag 15 oktober 2011

Arga men söta små fåglar...

Okej, jag vet. Angry birds är inte direkt någon nyhet, men jag tycker att det är något med dessa feta, färgglada och framförallt arga små fåglar som är oemotståndligt.

Som en hyllning till fenomenet Angry Birds, eller kanske mest som en söt-töntig-ironisk liten accessoar syddes denna lilla väska i eftermiddags. Mönstret är fritt skapat från inloggningsbilden på (min version av) angry birds.

Näbben krävde ett visst mått av tankemöda. Den skulle vara kantig, inte rund, och dessutom stå ut från väskan. Med hjälp av lite viledon och lite vadd fick den rätt stuns. 

Och vad är väl en arg fågel utan sina stjärtfjädrar? De fick också vara med .
 
Väskan är rätt liten. På bilderna är den konstigt kantig i underkant eftersom jag inte orkade kom ihåg att klippa jack i den krökta sömmen. Tror att det ordnar sig när den är i bruk. Sen irriterar jag mig på att jag inte kunde hitta min svarta läderbit för att fästa d-ringarna. Det fick bli brunt i stället, vilket jag inte är riktigt nöjd med. 

Insidan som inte fastnade på bild är fodrad med rött elefanttyg från Stoffåstil och har en liten ficka. 

Men annars är jag mycket nöjd. Dottern med som omedelbart beställde en till födelsedagen framöver. 

Nu är jag sugen på att sy en gris. Med dragkedjeficka på trynet. Visst verkar det kul!



tisdag 11 oktober 2011

Sötaste torgvantarna!




Jag ramlade på så trevliga torgvantar häromdagen, hos Kråkspark. Mönstret såg lite avancerat ut för ett yngel, men senaste tidens stickning har ökat på mitt stickningsrelaterade självförtroende, så jag beslöt mig för att bara blunda och kasta mig ut. 

Just det där med blundandet sket sig rätt snabbt :) Än så länge behöver jag ha blicken stint på stickningen, även om jag tränar på att blunda. Eller titta mig omkring. Eller att kunna sticka och prata samtidigt. 

 Första paret ut var faktiskt de blå. Vante nummer ett, den på bilden blev skaplig, men när det var dags för vante nummer två så missade jag en hel del i matematiken så den blev ungefär en tredjedel mindre än den första. Som tur är räknade jag inte fel bara på snurklorna utan även på garnåtgången, så jag har faktiskt garn kvar för att göra både en stor och en liten till :)

Det gula paret blev par nummer två. Betydligt jämnare i storlekar, men i lite sticksigt garn. Men garnet kommer från min mormors garnaffär så det gick inte att motstå. 

Sist ut blev det röda paret. Det ulliga längst ner är faktiskt garn, ett otroligt roligt garn som ser ut som lammskinn. Otroligt roligt är kanske att överdriva en smula, det var ett härke att sticka i det eftersom det finns en massa små öglor att fastna i, men det blev rätt piffigt till slut. 

Så tack så mycket Kråkspark, för ett välskrivet mönster på ursnygga torgvantar. 

Och har jag nämnt någon gång att jag gillar att massproducera? Kanske...



måndag 10 oktober 2011

När en hobby väcker oro hos ynglen...


Ja, det var ju det där med tvåleriet.

Rätt kul hobby faktiskt. Användbar och hyfsat billig. Men även om man gör minsta möjliga satser på sisådär ett halvkilo oljor så står man där med fem tvålar när allt är klart.

Och så smutsiga är vi inte att familjen tvålar upp fem tvålar i veckan.

Så sonen uttryckte det hela på ett bra sätt häromveckan: "Näe, mamma, vi kommer att få ärva tvålar av dig när du dör"

Oron gällde alltså inte ynglas eventuella frånfälle, utan kvalitén på arvet. Suck.

För att minska ynglens oro gives alltså tvålar bort vid varje tillfälle. Som tillexempel ett besök hos Grodan.

Fem tvålar blev det, och en tvålpåse. Sonen är en smula lättad, men dottern konstaterade krasst att när Grodan dör så ärver vi dem iallafall :)

Och ja, de är faktiskt inplastade. Mest för att det går. Kan visa hur man gör vid senare tillfälle.

söndag 9 oktober 2011

Att sticka en tawashi...



Ja, vad är nu en tawashi?

Jo, en tawashi är något så användbart som en tvättsvamp som kan användas till rengöring av det mesta. Den är mjuk och repar inte, men har trots det en skrubbande effekt. Fungerar alltså lika bra till kristallglasen som till stekpannan (!).

Man kan använda den med eller utan diskmedel, och väljer man att använda diskmedel krävs minimalt. Trots detta fungerar den utmärkt för att diska bort fett, även från plast.

Hemligheten är att använda akrylgarn. Låter galet, jag vet. Jag trodde inte på det själv i början och stickade min första i lingarn. Stort misstag. Gick inte att använda alls. Akryl har tydligen som små krokar på sig, så att garnet fungerar som en mirakeltrasa. Och visst är det skönt att komma på vad man ska ha det där eländiga akrylen till. För till människokläder duger den knappast *skratt*

I alla fall.

Jag har provat två olika tawashis, en kvadratisk och en rund. För att spexa till livet vid diskbaljan ytterligare är den runda spiralformad.

Så - tada - här kommer stickbeskrivning, ifall någon känner sig hågad att prova (gör det, det gör handdisken betydligt mer njutbar!)

Rund tawashi:

Lägg upp 32 maskor på sticka 3,5-4 beroende på stickfasthet.
Varv 1: lyft en maska avigt, sticka 2 tillsammans, sticka räta maskor tills en maska återstår, skapa en maska, sticka sista maskan avig.
Varv 2: lyft en maska avigt, skapa en maska, sticka räta maskor tills tre maskor återstår, sticka 2 tillsammans, sticka sista maskan avig.

Upprepa varv 1 och 2 tills arbetet mäter ca 10 cm. Maska av. Du har nu en liksidig romb.

Sy ihop första och sista varvet. Dra en tråd igenom de lyfta maskorna på båda sidorna och dra ihop. Fäst alla trådar.

På tawashin i inläggets början stickades varven dessutom avig-rät-avig-avig-rät-avig för randeffekt. Det var rätt onödigt och det blir egentligen snyggare att ha den enbart rät- (men inte slät-)stickad.


Kvadratisk tawashi:

Lägg upp 48 maskor på stickor 3,5-4 beroende på stickfasthet.
*lyft en maska avigt, sticka räta maskor till en maska återstår, sticka sista maskan avigt*

Upprepa * * till arbetet mäter 8 cm. Avmaska.

Vik arbetet på tre. Virka ihop med ett varv fasta maskor runt om.

Obs: Den här modellen blir alltså lite fluffigare då den har ett lager inuti!

Lycka till!

söndag 2 oktober 2011

En smula nyttosömnad

Det gjordes en välbehövlig städning på sonens rum för en tid sedan. Ett av problemområdena var legot. 

Sonen har inte alls samma inställning till lego som sin mor (aka: yngla). Jag tycker att lego är något man bygger med. Sonen tycker att lego är något man byggde med. När man satte ihop det. Sen är det en leksak som vilken som helst, fast kanske lite skörare. 

Det här har lett till en mängd små högar i kartonger, burkar, påsar och ibland bara på hyllan eftersom sonen inte vill blanda ihop de olika legosystemen. 

Så påsen ovan är en riddarlegopåse. Det ser man klart och tydligt genom kikhålet, som är gjort av en gammal genomskinlig vaxduk. 

Modellen är plagierad efter en som Grodan (=ynglas mamma) sydde i tidernas begynnelse. Den hade piffiga öljetter, men ynglas har opiffiga sydda typ bälteshällor. Det fina i kråksången är att man kan veckla ut påsen helt platt och få en bra legobyggaryta. 

Om det nu var så att sonen någon gång ville bygga med sitt lego, vill säga.



lördag 1 oktober 2011

När man säljer ut sig billigt...

Nä, så värst principfast är yngla inte. Inte när man får en chans att sy i världens läckraste tyg iaf. 

Så här var det. En kollega hade köpt en dyr och snygg tröja åt sin son. Problemet var att halsen var singoalla-ig och muddarna korallrosa. Och si, det gick inte för sig för pojkens far. 

Så min uppgift var att killifiera den en smula. (killifiera = göra mer maskulin, om någon inte hängde med)

Jag är lite emot att kläder nödvändigtvis måste signalera kön, och kanske ännu mer att man ska ändra då kläderna signalerar fel kön, men nu var ju tyget så in i bänken underbart att jag gick med på allt för att få en chans att sy i det. Tyghora, tror jag det kallas för. 

Det blev en ganska omfattande makeover där hela toppartiet från underärmssömmen fick klippas om och sys. En ny halsringning och nya muddar blev det också. 

Sen sydde jag tillbaka märkes- och storlekslappen. Funderade på att sätta på ett ynglamärke, men det kändes lite förmätet :)

LinkWithin

Blog Widget by LinkWithin